Vägen mot drömmarna

När sömnbristen gör sig påmind där man ligger och räknar får samtidigt som amningshjärnan går på virrvarr så pass att man ärligt knappt litar till ens eget omdöme, där någonstans så födds idéerna som allra bäst fram i dem svartaste nätterna. Det är något särskilt med mörkret, eller så är det sänghimmelen. Tankarna snurrar, fingrarna kliar. Tidsbrist och platsbrist gör projekt omöjliga, men drömmar består.
Välkommen till vårt hem!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Under min sänghimmel

I sömnbristen föds idéerna

RSS 2.0